Nu var det några dagar sedan. Det har helt enkelt vart lite mycket i helgen. På lördagen var jag och fotade ett bröllop. Min fars bröllop. Jag tar en liten historia om det senare. På söndagen hade vi en hundutställning i Askersund. Jag är med och arrangerar detta. Det var ett väldigt lyckat arrangemang men mycket jobb. Också där var jag fotograf, alla vinnare skulle fotas för rasklubbens tidning.
Igår satte jag mig och skulle skriva rent alla resultat från utställningen och para ihop med rätt bild. Detta tog mig fyra timmar. Helt slut efteråt. Jag satt och skrev "stamtavlenamnen" på alla hundar och deras mor och far. Ni kan inte tro hur långa namn en del hundar har på stamtavlan!
Bröllopshistorien då? Jo det var så här. När vi kom till kyrkan så var mina båda fastrar redan där. De delar min humor så jag erbjöd dom ett vad. Jag satte 500 kr på att min far inte skulle klara av ceremonin utan att gråta. Ingen som känner min far skulle sätta emot detta vad så dom tog givetvis inte vadet. Det jag inte insåg nu var hur jag hade satt lite spänning i luften inför ceremonin.
När det väl blev dags för far att säga efter prästen så brast det givetvis för honom. Det gjorde det också för oss i bänkarna kan man lugnt säga. Ingen kunde titta på varandra på tio minuter utan att brista ut i skratt. Inte så lämpligt i kyrkan när någon står och gråter av glädje kanske.
Alla som känner min far förstår. Han tycker själv att hans blödighet är komisk. När jag var 13 år och tog Jägarexamen så skulle man ha skjutprov. Jag träffade 6 av 6 lerduvor och min far grät inte, han tjöt!
/FR3DDA
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar