Idag är jag så stolt över min son Nikki så att jag nästan spricker. Om det är något man vill "skicka med" sina barn så är det väl att de ska vara snälla mot andra.
I vintras var hans förskolegrupp på ett närliggande äldreboende och hälsade på. De sjöng sånger och bakade pepparkakor med de äldre. Han fick då lite mer kontakt med ett äldre par som hette Lis och Gunnar. Nikki har kallat dem sina gamlingskompisar och pratat gott om dem här hemma.
För någon vecka sedan så satt han väldigt koncentrerat och gjorde rätt avancerade pärlplattor som han sedan sa att han ville ge till sina "gamlingskompisar".
Idag har jag och Nikki i stort sett knackat dörr på äldreboendet för att hitta Lis och Gunnar. Nikki hade bara förmedlat förnamnet Lis till mig så det tog en bra stund innan vi hittade rätt dörr men lyckan när vi hittade den! Lyckan hos Nikki och lyckan hos Lis och Gunnar. Herregud jag ville bara grina!
Vi fick en trevlig stund där och nu är min dag gjord.
Tänk att en femåring kan planera och genomföra detta, vi har bara hjälpt till med praktiska saker, ide'n var helt och hållet hans.
/FR3DDA
1 kommentar:
Jag förstår att du måste vara stolt :) Precis som du säger så vill jag att mina barn lär sig att vara snälla mot andra. Det och ärlighet håller jag högt. Det din son gjorde är underbart. Han verkar ha ett stort och gott hjärta och du ska med råge vara väldigt stolt över honom.
Skicka en kommentar