Min son, Nikki, är tre år och han vill helst vara liten. Om man försöker att muta honom med "Om du gör det här så är du ju en stor pojke". Då brukar han svara att han är ju bara tre år, han är inte stor. Han har inte vart alls sugen på att lämna ifrån sig sin napp trots att hans framtänder börjar se skumma ut, det märker ju inte han iofs men han borde märka vårt tjat om att låta bli napp.
Helt plötsligt bara hände det. Han frågade inte efter nappen när han skulle lägga sig. Vi gick på tå och viskade men mest av allt väntade vi på att han skulle ropa att han ville ha tutten. Han ropade aldrig. Dagen efter fick han lite lagom med beröm för att han hade somnat utan napp, utan att göra en stor sak av det hela.
Nu har han somnat utan napp fyra kvällar på raken.
/Fredda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar