Jag sitter och uppdaterar min hemsida. www.jochnick.com Det har vart en företagssida för mitt fotograferande men då det inte är aktuellt nu så blir det en högst personlig sida av det hela.
Skrev just en text om "min resa", den med vikten. Ni har ju hört detta till leda men här kommer ändå texten jag skrev till hemsidan:
Det här handlar inte om någon fysisk resa till ett främmande land utan om när jag insåg vilken dålig form jag var i och bestämde mig för att ta tag i det.
Det började i mars 2013 när jag ställde mig på vågen en morgon och vägde över 100 kilo. Det var som en smäll på käften. Ändå hade jag vägt runt 95 i något år. Det var givetvis för mycket det också men när vågen visade tresiffrigt så var det ett uppvaknande av stor dignitet för mig. När jag var yngre löpte jag mycket. Orientering var en disciplin jag ägnade mig mycket åt och personbästat på milen var en bit under 38 minuter.
Jag försökte att "banta" några veckor men insåg ganska snart att det krävdes mer än någon tillfällig diet. Jag började springa. Jäklar vad ont det gjorde. I lungorna och i benen. Jag sprang precis så mycket som kroppen klarade av och det var inte speciellt mycket. Jag behövde ett mål så jag anmälde mig till Karlstads Stadslopp och bestämde mig för att klara de tio kilometrarna på under en timme. Ganska snart reviderade jag min plan och gav mig fan på att klara det under 50 minuter.
En varm dag i juni sprang jag in i mål efter Stadsloppet, vimmelkantig, med en tid på 48 minuter. Lycka!
Då vägde jag runt 90 kilo och hade stagnerat lite där. Jag tog då hjälp av en kompis som sysslar med bodybuilding. Han la upp ett kostschema åt mig som jag följde slaviskt i några månader. Mycket kvarg och framförallt mycket proteiner var det som gällde. Jag åt sju gånger om dagen och detta fungerade toppen för mig. Jag tappade ungefär 1,5 kilo per vecka och landade till slut på 78 kilo. Då hade jag tappat över 22 kilo och minskat 24 cm runt midjan.
Jag springer nu milen med lätthet på 45 minuter och har tänkt att klara Stadsloppet på under 40 minuter nästa gång.
Jag löptränar fyra gånger i veckan och äter för det mesta nyttig mat. Jag försöker att äta efter devisen att riktig mat inte behöver någon innehållsförteckning. Jag är inte rädd för att äta kolhydrater för min kropp behöver bränsle för att kunna träna.
Jag faller in i gamla banor ibland och får för mig att äta massa godis men det brukar lösa sig själv då jag oftast mår rätt dåligt av att äta massa socker. Samma med alkohol, det är väldigt sällan jag dricker nuförtiden.
Jag håller fortfarande koll på vågen men inte speciellt slaviskt. Mest för att det har vart för mycket jobb att gå ner i vikt för att jag ska tillåta mig att gå upp i vikt igen. Något kilo hit eller dit bryr jag mig inte det minsta om.
Det har vart en lång resa men jag är stolt över vad jag har åstadkommit och jag hoppas att andra ser att det går. Kan jag så kan du. Var lite stönig. Ha lite pannben!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar