Jag har egentligen ingen aning om vad den filmen handlar om men det kändes som att det passade här. När jag träffade min frau så kände hon inte riktigt som jag kan man säga. Eller om hon bara spelade svårfångad kanske. Skitsamma tänkte jag och uppvaktade i sisådär ett halvår innan hon gav med sig. Jag var 20 år och hade tydligen ett tålamod som var enormt.
Jo visst var det jobbigt men det var värt det. Jag kan inte tänka mig någon bättre att leva med. Visst är hon grinig på mornarna men vad gör det när hon är så kul på kvällen! Så farligt är det inte på morgonen heller för den delen, man är inte rädd för att få en gaffel i ryggen så fort man vänder sig i alla fall.
Sen ska tilläggas att jag inte är så jäkla lätt att leva med jämt tyvärr. Jag har lite lätt för att ta min egen åsikt för sanning och vill då att alla andra ska tycka som jag. Detta är något jag får tänka på hela tiden och för det mesta går det bra men ibland går det mindre bra. Johanna lever med mig och tydligen lever hon hellre med mig än utan.
Hon stöttar mig i allt jag gör tror jag, allt dumt jag har kommit på än så länge i alla fall.
Johanna, jag älskar dig och det har varit en massa fina år.
/FR3DDA
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar